"Tre byxknappar för älvkonungarnas makt högt i det blå,
sju för dvärgarnas furstar i salarna av sten,
nio för de dödliga, som köttets väg skall gå,
en för Mörkrets herre i ondskans dunkla sken
i Mordorlandets hisnande gruva.
En byxknapp att sämja dem,
en byxknapp att främja dem,
en byxknapp att djupt i mörkrets
vida riken tämja dem -
i Mordors land, där skuggorna ruva."
Jag tappade byxknappen pa den stora sandon oster om Regnbagens Strand.
Den har varit forsvunnen i evigheter och till slut sa slog girigheten till.. Ur min gamla levisplad skar jag med vrede ut en ljuvligt rubinrod liten knapp, men den passar daligt!
Den bar pa en hemsk forbannelse, som gor att fler av mina byxknappar nu har lossnat och den har kastat en dunkel skugga over min tillvaro..
Nu borjar darfor var resa genom Midgard..
Vid gryningen pa den 13:e dagen i den 3:e manaden satter vi oss i var campingvagn och ger oss av mot horisonten, i hopp om att vi, inann timglaset star tomt, har kastat denna symbol for morker och ondska i ett hav av eld, i Domedagsbergets innandome.
Det ar ingen enkel resa. Onda krafter jobbar emot oss och vi kommer mota hinder pa vagen. Inte bara i form av illasinnade skraddare och sommerskor, utan aven av manniskor, som fallit for den stora, morka knappen som man syr fast. Vi kommer motas av aska och skur och nal och trad, men vi kan inte lata detta hindra oss fran att na vart mal.. Det ar for viktigt!
Min vapendragare Anton Rattradig och jag kommer mota en vag kantad av svarigheter och vi vet att allt star och faller med varat uppdrag, men ser ljust pa mojligheterna och kan inte lata knappen vinna den har ronden!
Lars Bandage
1 kommentar:
Dramaqueen?
Skicka en kommentar